Enkla tips och råd i skötseln av Grekisk sköldpadda
(Testudo hermanni)
Jag säger inte att detta är det enda rätta
sättet... så här gör jag - det funkar bevisligen för mina djur och mig!
Till och från har jag djur till salu - tveka inte att höra av dig om du
är intresserad?!
(Djuren levereras såklart med erforderliga CITES-intyg från Jordbuksverket och uppfödarintyg från mig!)
Djuren är utpräglade landsköldpaddor - Naturen är originalet!
Utöver att försöka efterlikna naturen så långt som
möjligt, så är det sunt förnuft som gäller!
Den underart jag har är Testudo hermanni boettgeri, också känd som östlig
Grekisk sköldpadda.
Djuren är gulbruna/gulgröna i färgen med
mörkbruna/svarta inslag/partier/fläckar
Detta gäller såväl ryggsköld (Carapax)
som buksköld (Plastron).
Frambenen är bepansrade med fjäll, övriga mjukdelar
har en läderartad hud.
Arten är en grävande art - den gräver alltså vid
behov, som skydd, ned sig i marken.
Det är en tacksam art att hålla som husdjur, med
rätt förhållanden är den ej så krävande!
Det krävs dock ett initialt engagemang vad det gäller att införskaffa bra
terrarium, lampor, bottensubstrat etc.
Arten har sin naturliga
hemvist i ”medelhavsområdet”.
Serbien, Bosnien, Kroatien, Kosovo, Makedonien,
Rumänien, Bulgarien, Albanien och Grekland.
Att de är sociala råder det dock inget tvivel om –
de solar, äter och vilar ofta gemensamt.
Djuren kan nå storlek
på upp till 36 cm i längd men blir vanligtvis
inte större än 15-20 cm.
Honornas vikt ligger oftast på dryga kilot, men kan variera mellan 1-3 kg.
Hanarnas vikt brukar ligga runt 500-700g.
Ryggsköld - Carapax
Hane till vänster (600g) och hona till höger (1050g)
Buksköld - Plastron
Det enklaste sättet att
se skillnad på könen hos dessa djur är att titta på svansen.
Svansen hos hanen (till vänster i bilden ovan)
är avsevärt större än hos honan (till höger i bild).
Hanens svans har också en kraftig kloliknande spets
som hos honor, som synes, även den är mindre.
Har man dessutom lite
fantasi så tycker jag att man kan se att
honans femoral- och analplåtar bilder en tydlig form av en
fjäril?!
Honor kan man utan problem hålla flera medan hanar
kan kivas rejält om ytan är för liten.
Hanarna kan vara tuffa i sin uppvaktning varför det
rekommenderas att man har minst två vuxna honor per vuxen hane!
Kön går ej att fastställa säkert förrän djuren nått en ålder på ca 4-6 år och en
vikt på ca 300g!
Terrariet skall vara stort nog för att sköldpaddan skall kunna traska
runt.
Jag använder mig av begagnade akvarium som jag köpt för en billig peng
på nätet!
Eftersom akvarierna är vattentäta vet jag att jag kan vattna rejält utan
risk
för läckage - något som är bra för mikroklimatet, för såväl djur som
växter!
Jag använder givetvis inga täckglas på akvarierna - ett
kapat kompostgaller blir perfekt att ställa UV-lampan på!
Ett glasterrarium/akvarium där djuren kan se ut igenom glaset är
stressande!
Därför tejpar jag för glaset ett par decimeter så att djuret inte kan se
ut!
Om akvariet är för djupt så kan det bli dålig luftcirkulation därför
höjer jag botten så mycket det går
med ex singel, leca-kulor eller annat ”utfyllnadsmaterial" innan jag
lägger i själva bottensubstratet!
Bottensubstratet jag använder består utav ca 50% jord, ca 40%
sandlådesand och ca 10% bokflis eller cocos-fibrer.
De två sistnämnda hjälper även till att hålla
fukt i bottensubstratet
Tjocklek, bottensubstrat: ca 20-25cm till större djur och ca 5-10cm till
småttingar.
En stor kaninbur kan också fungera bra då en
sådan har en vattentät botten,
gallerskydd mot ex hundar och katter, samt är lätt att placera lampor
på.
En sköldpadda skall EJ gå fritt i ett rum med halt och kallt golv!
Det resulterar i att den blir felväxt, sjuk och (i
värsta fall) ihjältrampad!
Plantera med fördel in olika växter såsom Crassula, Pelargon, Hibiskus,
Dracena etc.
Tänk dock på att växter direkt från affären är besprutade... har du inga
egna
gamla, så fråga gärna om du får ta någon bekants gamla växter i utbyte
mot nya?!
Räkna dock med att alla växter som planteras in kommer att
”stryka med” antingen genom
att de äts upp eller plöjs över!
Eftersom en sköldpadda vistas inomhus till
stor del, är det viktigt att den inte har för torr miljö.
Så här såg mitt juvenilterrarium ut till 2016! Belysningen var två Narva Bio Vital T8 lysrör (30W) och en Solar-Raptor MV sol-/värmelampa (100W)!
Från 2016 ser mitt juvenilterrarium ut så här! Belysningen är nu två Sunblaster T5HO lysrör (39W) med Nanotech Reflector och en Mega-Ray Wide-Beam HID sol-/värmelampa (50W)!
För att få en bra luftfuktighet kan du
placera ut grästuvor som du vattnar
dagligen och vattenspraya omgivning rejält några gånger per vecka.
Självklart kan även djuren få sig en dusch, förutsatt att vattnet är
ljummet.
I vattenskålen är det en fördel att ha
småsten så att de små djuren kan gå ut på vattnet för att dricka.
Byt vatten vid behov då en sköldpadda snabbt
smutsar ner sin skål!
Mitt juvenilterrarium 2016 från ovan! Det är stenkross i vattenskålen - för att underlätta tillgänligheten för knattarna!
För att ytterligare ha ett levande mikroklimat så kan du med fördel
släppa ner
maskar och gråsuggor - de hjälper till att hålla igång jorden samt hålla
rent!
Ett djur på rygg under värmelampan kan innebära katastrof, då en liten
sköldpadda inte klarar någon längre tid på rygg under en värmelampa.
Under värmelampan kan man därför med fördel
ha en kulle - detta för att djur som ev hamnar
på rygg skall rulla ifrån lampans värme och, förhoppningsvis, hamna på
rätt köl av sig självt!
Ser jag ett djur på rygg under värmelampan vänder jag givetvis det
djuret genast, skulle däremot
något djur ligga på rygg någon annanstans i terrariet, låter jag det
först försöka vända sig rätt självt!
Det är ytterst viktigt att ha rätt belysning till sina djur, för att de
skall växa korrekt och hålla sig friska!
Att använda en kombinerad UV-/värmelampa
tycker jag är en fördel, då det efterliknar djurens naturliga solande!
Använd EJ värmemattor/kablar etc det skadar
djuret - all värme skall komma UPPIFRÅN, som i naturen!
Dessa lampor KRÄVS:
UV-lampa
- Lampa som ger både ultraviolett strålning och värme
Dagljusrör/lampa - Allmänbelysning med fullspektraljus
Rakt under värmelampan bör det vara ca 30-35
grader.
I resten av terrariet ”rumstemperatur”!
Från mittpunkten kommer temperaturen minska,
därför är det
bra
att för större djur eller
grupper ha flera värmelampor som
samverkar
för att ge en större yta med
jämn temperatur
(Bland annat för att undvika "pyramidbildning"
på toppen av ryggskölden)
Att det blir svalare under natten är att
rekommendera.
Ner till ca 10-15 grader är inga problem.
Ha gärna värmekällan i ena delen av terrariet så
att djuren själva kan
reglera hur varmt de vill ha.
Matplats och vatten kan med fördel placeras i
motsatta änden
till terrariets solplats,
på detta sätt får djuren olika klimatzoner
samt motion genom att "tvingas" besöka
dessa!
MV-lampor jag tycker fungerar bra är: Exoterra solarglo 125 W
och Mega-Ray MV UV 100W
Dessa ger både värme och den superviktiga ultravioletta
strålningen!!! (MV står för Mercury Vapor - Kvicksilvergas/ånga)
HID-lampor jag tycker fungerar bra är: Mega-Ray UV HID
och Solar Raptor UV HID
Dessa ger också både värme och den superviktiga ultravioletta
strålningen!!! (HID står för HID = High Intensity Discharge - Högintensiv urladdning)
Lamporna blir mycket varma och måste därför monteras med porslinssockel!
En sk ”Grislampearmatur” kan också med fördel användas - särskilt till en MV-lampa!
För att sköldpaddan ska kunna producera
vitamin D3
behövs UVB-strålning.
Utan vitamin D3 kan inte djuren
tillgodogöra sig kalken i fodret
och dess sköld kommer att bli knölig samt dess skelett urkalkas.
Lamporna styrs enklast med en timer och bör
vara tända
ca 10 timmar under vintern och ca 14 timmar under övriga
året!
All form av belysning och tillbehör såsom kosttillskott mm kan du med fördel handla hos:
www.skoldpaddsgrejer.se
Skulle man, mot förmodan, drabbas av "blomflugor" (Sorgfluga, Bananfluga etc.) i terrariet så är växten Tätört (Pinguicula agnata) en mycket effektiv bekämpare av dessa! Växten placeras i närheten av terrariet och snart är ev. flugor historia då de fastnar på växtens blad!
Djuren bör under den varma årstiden vistas utomhus dag och natt, då
temperaturen är minst 15 grader på dagen och
ej lägre än 10 grader på natten.
Konstaterar nöjt att den tyngsta delen av hagens
skapande är över! :-)
Jag har lagt hönsnät (ca 40cm ner) i botten
för att slippa ex sork och mullvad
10cm kross/singel för att hagen skall
dräneras samt även
hindra ev grävande sköldpaddor från att nå hönsnätet.
När jag släpper ut mina djur på våren låter jag dem vara ute dygnet runt
tills det är dags att ta in dem på hösten!
Personligen tror jag att djuren stressas mer av hanteringen om man
håller på att bära ut/in dem pga vädret...
... därför väntar jag hellre någon vecka längre innan jag släpper ut
mina djur ur växthuset om vädret är ostadigt!
Oavsett behöver man skjuta till med extra värmekällor
i form av lampor
och/eller värmetak över bolådan, särskilt under tidig vår och
sen höst
Den första tiden är de endast i växthuset,
därefter öppnar jag även till utehagen.
På hösten blir det också en tid i växthuset innan jag tar in dem i
"källaren"
där de sedan dvalas ned i en kontrollerad miljö - läs mer om detta
nedan!
För att reglera temperaturen i växthuset
använder jag en timer (under)
till värmelamporna och en
temperaturvakt (över)
som startar värmetaket på bolådan då temperaturen går under 15 grader i växthuset.
Utomhushagen byggs förslagsvis av
lecablock
med ett nätlock av ex kompostgaller.
Jag rekommenderar verkligen galler/nät över hagen så att ex
rovfåglar inte kan komma åt
djuren!
Välj ett läge för utomhushagen där sköldpaddan kan få mycket sol.
Plantera små buskar (ej Rhododendron!) som skydd mot stekande sol.
Hage och växthus från ovan - 2014.
Så här har jag löst tillgängligheten till hagen! Alla tak- och långsidogaller är öppningsbara, som synes på bilden?!
Inför utesäsongen 2016 lät jag färdigställa en pool till djuren i utehagen - mycket uppskattat! På bilden är det Katja som tar sig ett morgondopp! :-)
Efter att grävt en grop (åt andra), där jag ville ha poolen... (och även hällt i vatten för att se att det skall bli som jag tänkt!)
... fick jag hjälp av hantverkare som ändå var på plats och gjorde jobb på huset... (På bilden är det Staffan som armerar cementen med hönsnät)
... och hade lite tid över... Klar! (Slutfinishen gjordes med en blöt rotborste)
Så här ser mina djurs hage ut från 2016! (Foto: Helen von Holten)
Gömställen
av ex kork eller lerkrukor, såväl ute som inne, är uppskattade.
Oavsett hur bra/dyra lampor du har när djuren går inomhus
så går det
ändå inte att jämföra med originalet: SOLEN!
Djuren bör få ta tillvara så många soliga dagar sommartid som möjligt, då detta
ändå
bara blir en bråkdel av det solljus som de skulle fått i sin naturliga miljö.
Denna bild har jag med bara pga att jag tycker den är rolig - jordgubbe
är egentligen ingen bra
föda för en landsköldpadda, dock kan man gärna ge "fnopparna" när man
rensat jordgubbarna!
Djuret på bilden är ingen Grekisk sköldpadda utan
en ung Afrikansk Sporrsköldpadda
(Geochelone sulcata)
En Grekisk sköldpadda är vegeterian och
skall ALDRIG matas med annat än vegetariskt foder!
Födan bör dock inte enbart bestå av färsk "grön mat", utan även av
fiberrika torkade växter.
Det kan också hända att de i naturen
(och i utehagen) ger
sig på och äter en gråsugga, mask, snigel eller
snäcka - detta gör de dock i så fall av fri vilja och inte pga att någon
människa inte begriper bättre!
Benbitar och sepiaskal kan de också gnaga på... bra för näbb och ger kalk.
Födan skall främst bestå av det vi kallar ogräs - till exempel:
Maskros, Kirskål, Groblad, Svartkämpar, Tistlar, Nässlor, Klöver.
Hibiskus, Kinesisk kärleksört och Rosor är också bra
mat.
Nedan kan Ni se exempel på växter som jag
har i, och runt, min trädgård samt vilka delar av dem som jag ger mina
djur:
Brännässla (Urtica dioica)
Blad (Unga - Spröda)
Groblad (Plantago major)
Blad
Hibiskus (Hibiscus syriacus)
Blad & Blommor
Kinesisk kärleksört (Hylotelephium spectabile)
Blad, Blommor & Stjälk
Kirskål (Aegopodium podagraria)
Blad (Unga - Spröda)
Maskros (Taraxacum sect.Ruderalia)
Blad, Blommor, Stjälk &
Rot
Pensé/Viol
(Viola tricolor hortensis)
Blad & Blommor
Ros (Rosa)
Blad & Blommor
Rödklöver (Trifolium pratense)
Blad & Blommor
Svartkämpar (Plantago lanceolata)
Blad
Svinmolke
(Tistel) (Sonchus asper)
Blad, Blommor & Stjälk
Weigela (Weigela florida)
Blad & Blommor
Bor man i södra Sverige, som jag, kan man ofta plocka
naturlig föda från mars till november och ibland hela året. Man kan även
torka växter om man vill under sommaren, för att ha som komplement till vinterfodret.
På senvåren/sommaren/hösten matar jag i princip endast med färsk föda
som
jag varierar så mycket det går mellan nämnda ogräs och annat ätbart
grönt.
Är du osäker på om just de blommor du har i
din trädgård är
OK för sköldpaddorna att äta så kan du kolla på
denna sida!
Rhododendron har rapporterats dödligt
giftig så undvik denna växt för/hos djuren!
Under vinterhalvåret kan man köpa olika salladssorter i matbutiken.
Välj grövre sorter typ Roman, Frisé, Maché eller Provensalsk salladsblandning.
Foderkalk ger jag mina djur 2-3 ggr per
vecka då de går inomhus.
Nutrobal och Vispumin är vitamin och mineraltillskott som jag ger
1-2
gånger
per vecka när djuren går inomhus - utomhus får de i princip bara
foderkalk!
Djuren bör även ha fri tillgång till sepiaskal och
eventuellt extra kalciumtillskott eftersom
kostens
kalcium:fosfor-balans oftast ligger på runt 2:1 och sköldpaddorna bör ha
en ratio på 4:1.
För att kalk eller vitamin/mineraltillskotten verkligen skall komma
djuren
till gagn gör jag som så att jag tar en plastburk av lämplig storlek med
lock...
...lägger i födan
- på bilden är det Frilandshibiskus (Hibiscus syriacus) från min trädgård -
och strör över tillskottet
(i detta fallet Vispumin)...
...därefter sätter jag på locket och skakar runt rejält så
att det blir ett fint lager, jämnt fördelat, över all mat!
Att skaka foder och kalk/pulvertillskott i en burk är alltså ett enkelt (och smidigt) sätt att få i dessa krabater kalk, mineraler och andra viktiga ämnen!
Det finns även olika typer av fiberrika
torkade produkter som man med fördel kan ge sina djur.
Ett mycket bra torkat foder är Agrobs
Testudo (tidigare Pre Alpin Testudo)
som finns i 3 varianter.
Pelletsvarianterna Original och Herbs löses upp i vatten
och ges som "gröt". Fibre är ej pressad till pellets och ges som det är
(torrt).
Ge så mycket, eller lite, mat att maten
äts upp inom någon timme.
Olika typer av färgglada pellets som ofta finns i många
djuraffärer
innehåller mycket proteiner och socker och skadar djuren i längden. EJ att rekommendera – speciellt ju mer färgglada de är!
Ge generellt aldrig frukt, ”vanliga” grönsaker eller
animalisk föda! Ej majs, tomater, gröna ärtor, leverpastej,
kattmat
mm.
Gurka är den enda grönsak jag ger och jag ger den endast om jag skulle behöva avmaska mina djur!
Gurkan är vid avmaskning preparerad med Axilur!
För att slippa hantera djuret och på det
sättet stressa det så avmaskar jag, om det behövs,
genom att mata djuret.
För att djuret säkert skall få i sig medicinen är
det viktigt att det inte vet hur
gurka smakar utan Axilur!
Hur jag går till väga kan du läsa mer om
längre ner under "Hälsa"!
Djuren skall alltid ha tillgång till färskt
vatten!
Under vintern kan man med fördel ta några perioder då djuret får mat
lite mer sällan - detta för att hålla
nere tillväxten samt att djuren
ändå ofta går ner i varv under denna årstid även om man inte dvalar dem!
Mata då ex. varannan/var tredje dag under någon månad.
Vad det gäller tillväxten så har jag läst att djuret
helst inte bör gå upp mer än ca 50% under den vakna perioden!
Väger djuret efter dvala på våren 200g så bör det
alltså ligga på ca 300g när det är dags för dvala igen till hösten/vintern.
Att det ökar i vikt sakta, jämnt och proportionligt är dock det
säkraste tecknet på att det växer rätt!
Väg sköldpaddan kontinuerligt och för en
vikttabell - på detta sätt kan du bedöma djurets hälsotillstånd!
Här ses ett exempel på en enkel tabell och
viktkurva som jag skapat i Excel för mina djur!
Jag kan enkelt se hur vikten rör sig över tid
och jag vet vad djuret vägde i början av
året, efter dvalan, och hur mycket djuret väger när det är dags att
dvala vid årets slut!
En sköldpadda skall växa långsamt – vikten kommer att gå både upp och
ner.
Ser man en långvarig trend på viktnedgång så
kan detta vara ett exempel på att något inte står rätt till!
En Grekisk sköldpadda kan med fördel
dvalas 2-3 månader under vintern.
Viktigt vid dvalning är att djuren långsamt anpassas för att ligga
i mörker och en temperatur på 4-5 grader i ca 3 månader!
Jag förbereder mina djur på dvalan genom att korta djurets dygn
enligt ett särskilt
schema under
ca 1 månads tid!
Jag har förvisso anpassat schemat en del efter
mina förutsättningar, men tycker att det fungerar mycket bra!
Schemat i original har jag hittat på ett forum
för sköldpaddor där det delats
av en person som i sin tur hittat det i en tysk facktidning om
sköldpaddor!
Personligen dvalar jag ned mina djur i en fd matkällare som jag inrett för
att de (och jag)
skall ha en kontrollerad miljö under denna process.
Det är temperaturen utomhus som styr temperaturen i matkällaren - dock
har jag,
för säkerhets skull, en frostvakt i rummet så djuren aldrig
skall utsättas för frost!
Djuren blir under nedtrappningen slöare och långsammare och kommer efter
någon
vecka att sluta äta varför jag slutar tillföra föda, vatten har de
dock tillgång hela tiden!
Jag lägger löv i ena änden av terrariet i början av den tredje
neddvalningsveckan.
Löven, som är fuktiga, lägger jag in för att djuren själva skall
"grotta" in sig.
Löven plockar jag i skogen där jag bor och det
är Ek, Lönn, Bok, Asp och Ask som växer där.
När djuren så småningom gått i dvala lägger jag dem i plastbackar med
lätt fuktad cocos-flis.
Backarna placeras i ett kylskåp som införskaffats endast för detta
ändamål.
Vattenflaskorna fungerar som temperaturstabilisatorer!
Temperaturen under själva dvalan bör vara ca 4-5
grader men aldrig överstiga 8 grader då
det är risk
för att
djuren vaknar, metabolism startar, och djuren kan förlora för mycket i vikt!
Jag dvalar mina vuxna djur ca 10-12 veckor och
ungdjur ca 8-10 veckor.
Under själva dvalan väger/kollar jag mina djur ca
var 14:e dag så att allt är OK.
Jag öppnar även kylskåpet flera gånger/vecka för att vädra så att djuren
inte kvävs!
Efter dvalan styr jag under ca 1 vecka upp temperaturen
(och ljuset)
successivt,
på samma sätt som nedtrappningen fast tvärtom och som synes lite
raskare!
Nu får djuren lite extra dagar med grön färsk mat samt mycket vatten
för
att
hjälpas igång med deras system innan jag återgår till det
vanliga matschemat!
Oavsett om man dvalar eller inte så kan det vara klokt att djuret får det lite lugnare under
vintermånaderna!
Kanske
gräver djuret ner sig självt under några dagar,
kanske tom veckor - det är i så fall helt normalt!
Passa då på att sänka värmen i terrariet genom att korta belysningstiden på
lamporna.
UV-lampan
kanske bara behöver brinna några timmar per dag (om alls),
lysrören kan släckas helt!
Jag tycker
att du skall dvala ditt djur först när du är helt på det klara med hur man
sköter dessa djur och att du är 100% säker på att ditt djur är vid
god hälsa!!!
Bestämmer du dig för att dvala ditt djur så ta del av andra
sköldpaddsägares
erfarenheter och läs på mycket noga på ex
Sköldpaddsforum
Det är du, och bara du, som dvalar som har ansvarar för dina djurs väl
och ve!!!
I mitt tidigare boende lät jag djuren trappa ner utomhus i en
"halvkontrollerad" miljö.
Var det fint väder hände det att de passade på att sola lite.
Djur som ges rätt förutsättningar kommer så
småningom att fortplanta sig.
Detta inträffar vid ca 8-10 års ålder om djuren utvecklats normalt.
Bilden kan man tro visar en hane som parar en hona... i detta fall är
det dock faktiskt en
hona som visar dominans mot hanen då hon bär på ägg och snart skall till
att lägga dem!
Hon vill alltså helt enkelt bli lämnad i fred för att kunna göra det hon
skall!
2 dagar efter bilden togs lade hon 3 st ägg! Detta beteende kan även ses i grupper om flera djur - då
är det
vanligt att honor bestiger honor, ett sätt att "rangordna leden"!
Här visar alltså en vuxen hona dominans mot en vuxen hane!
Beteendet är detsamma som hanarnas vid parning - notera att även honan "piper" i detta sammanhang!
Ett klart sätt att "rangordna leden" och visa vem som bestämmer, men också ett sätt att visa att hon är på G med ägg och kommer att lägga dem snart!
Den parningen "tog" vågar jag lova?! ;-)
Hanen har stånkat och stönat en hel del, men tystnar när han får "komma till"!
Notera hur honan lyfter baken för att hjälpa till i slutskedet!
Ser alltid lika kul ut efteråt... när honan tröttnat och beslutar sig för att sticka iväg...
... hanen sitter fast, så han kan bara hänga med tills han lossnar! :-)
Här gräver en hona för att lägga sina ägg. Då dessa djur har
"sädesgömma" kan
de lägga befruktade ägg flera år efter en lyckad befruktning. De har
sannolikt ägg
i "olika stadier" i kroppen hela tiden från det att de blivit könsmogna.
Vanligen lägger djuren ca 3 ägg vid 2 tillfällen, med några veckors
mellanrum.
Detta sker, för det mesta, 2 ggr/år - på
våren efter dvalan och, vanligast hos mig, på sensommaren/hösten.
Äggen placeras varsamt i en kläckare.
Vid en temperatur på 31,5 grader utvecklas ungefär 50% hanar och 50% honor.
Lägre temp ger en majoritet på hanar och högre temp leder till en
majoritet på honor!
Jag kläcker mina djur på en temp på 32 - 32,6 grader för att majoriteten skall bli
honor!
Detta för att honorna är viktigare för artens
fortlevnad och för att det kan kivas mellan vuxna hanar!
Luftfuktigheten håller jag på ca 80% - jag vädrar dock några sekunder
då och då!
Äggen skall absolut inte vändas eller röras i onödan när de placerats
i kläckaren!
Materialet äggen ligger på är Vermiculite.
Vermiculite är en naturlig mineral som är
steril, har en neutral PH-balans och en god fuktighetshållande förmåga.
Efter ca 14 dagar kan man med hjälpa av att "lysa" äggen
skönja om de är
befruktade
eller inte. Man ser att
blodkärl har börjat bildas och att äggets
färg ändras!
Allt eftersom äggen utvecklas, ca 6 veckor, minskar
ljusgenomsläppet allt mer
eftersom fostret växer inuti.
Bilden visar två ägg
(ca 5 veckor gamla)
lagda av samma hona vid
samma tillfälle, där det högra ägget visade sig vara obefruktat.
Första tecknet på att ägget är på väg att kläckas. (Med hjälp av äggtanden har ungen penetrerat skalet.)
Nu börjar det mödosamma arbetet med att ta sig ut. (Det är höger framben och delar av ansiktet som syns.)
Det mödosamma arbetet med att ta sig ut fortsätter... (Djuren vecklar ut sig och tar, på detta sätt, sig ut - bit för bit.)
Kläckningen närmar sig sitt slut. (Äggskalet har gett med sig - på bilden syns även hinnan, Cuticula, som finns innanför skalet.)
Till slut är djuret ute ur ägget - detta kan ta allt från någon timme till några dygn. (Äggskalet, och den läderartade hinnan, har tjänat ut sitt syfte.)
Ungen får tillbringa några timmar i ett vattenbad i kläckaren. (Detta för att bli ren, få en chans att vila och dricka lite.)
Just denna unge kläcktes 2016 08 03, men bröt genom skalet 2016 08 01. (Den låg 53 dagar i ägget, vägde 14 gram och var 35 mm lång.)
Äggen ligger i kläckaren ca 51-76, men hos mig vanligen 54, dagar innan de kläcks.
Djuren väger vid kläckning ca 14-20 gram och är ungefär 30-45mm långa
Det rosa är "naveln" där äggsäcken dragits in - detta
lever de på till
det "riktiga" systemet kommer igång.
Efter att ha legat ihoprullade i ägget tar det
någon timme till några
dagar innan de rätats ut!
Observera äggtanden på näbben - det är
med denna som de gör hål på äggskalet!
Det är trångt i ägget...
Ägget vilar i en plastkork från ett känt
läskmärke (light)
Efter ett ljummet bad och när "naveln" läkt så får småttingarna bo i en babyhage.
De små är färdiga att klara sig helt själva från första stund!
De äter samma föda som de vuxna och beter sig precis som dem.
Jag håller dock fuktigheten högre hos de små då jag
inbillar
mig att de mår bättre av det samt att de lättare kan torka ut?!
Knattarna gräver till en början gärna ner sig mer än de vuxna - detta
är ett naturligt beteende då det skyddar mot uttorkning och rovdjur!
Bästa platsen i solen kan det vara kamp om!
Färgfläckarna är nagellack för att jag skall kunna skilja djuren åt!
Även andra favoritplatser kan det kivas om!
Denna fantastisk bild tog My Berggren på sina knattar
(som kommer från mig)!
:-)
Att djuren är sociala råder det väl inget
tvivel om när man ser dem sova så här?!
Jag säljer därför hellre djur i par än ensamma
- har man plats för en så har man plats för två!
Till och från har jag djur till salu - tveka inte att höra av dig om du
är intresserad?!
(Skulle det inte finnas djur tillgängliga när du hör av dig så skriver
jag gärna upp dig på en intresselista - givetvis kostnadsfritt och utan köpkrav!)
De djur jag säljer är minst 2-3 månader gamla och väger
minst 20-30gram.
Att jämföra med ett värmeljus är inte helt fel för att
få en uppfattning om storleken!
Så här har några av mina djur utvecklats, de växer alltså sakta.
Kan ju vara bra att veta när man planerar utrymme inför ett ev köp?!
Kön går ej att fastställa säkert förrän djuren nått en ålder på ca 4-6
år och en vikt på ca 300g!
Överenskommelsen om internationell handel med
hotade arter av vilda djur och växter
trädde i kraft 1975 och är alltså en internationell reglering av arter som
hotas av handel.
Den kallas för Washingtonkonventionen eller oftast rätt och slätt för CITES,
som är förkortningen
av Convention on International Trade in Endangered Species of Wild
Fauna and Flora.
Över 170 av världens länder har antagit den. Mer info om CITES hittar du
här!
Grekisk sköldpadda är utrotningshotad och är därför
listad på EU:s Bilaga A i rådets förordning
(EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av
handeln med dem.
EU har en strängare klassning än CITES vilket
innebär att vissa arter klassade
som CITES II inom EU har den strängare klassningen och finns på bilaga A
Man behöver CITES-intyg för alla kommersiella
aktiviteter med arter på EU:s bilaga A!
Alltså: all kommersiell aktivitet med dessa djur
är förbjuden enligt Bilaga A - appendix II
såvida inte djuren, eller du, har CITES-intyg som medger undantag från dessa
regler!
Bilaga A listar de mest hotade arterna. Denna bilaga överensstämmer i stort sett
med CITES-konventionens appendix I.
Även arter från appendix II samt arter som inte är listade i relation till
konventionen, är listade av EU i denna bilaga.
I den mån kommersiella
aktiviteter ändå får förekomma krävs ett CITES-intyg, det
vill säga ett intyg från Jordbruksverket om att undantag från förbudet medges.
Undantag medges bland annat
då exemplaret fötts upp i fångenskap
och föräldradjuren kan styrkas samt har CITES-intyg även de.
Observera att även att annonsera efter dessa djur är olagligt
om du inte har ett CITES-intyg!!!
För att få sätta in en annons typ "Grekisk sköldpadda
köpes" krävs alltså att du har ett godkänt intyg från Jordbruksverket!
Alla djur som jag hanterar har svenska CITES-intyg
utfärdade av
Jordbruksverket!
Detta gäller såväl föräldradjur som avkommor
från dessa!
De ungar som jag säljer har CITES-intyg med
fotodokumentation utfärdade av Jordbruksverket där föräldradjuren är
verifierade!
Ett CITES-intyg gäller endast inom EU.
Förutom CITES-intyg bifogas vid försäljning även uppfödarintyg
med allmän info om
föräldradjur, samt om djuret i fråga!
Vad det gäller skötselinstruktioner för de djur jag säljer så skickar jag ej med
några
fysiska
dokument, utan hänvisar till denna sida samt de länkar som återfinns i slutet!
(Jag tycker det är bättre med detta "levande dokument"
då saker och ting har en tendens att förändras över tid!)
Jag innehar tillstånd för handel enligt
artskyddsförordningen från Länsstyrelsen i Blekinge!
Detta innebär att jag haft besök och inspekterats av
såväl naturvårdshandläggare som djurskyddshandläggare.
Dessa har bedömt och godkänt mig och min anläggning som lämplig!
Ärendet har även remissats till Polisen i Blekinge utan anmärkning! Mig veterligen så är det endast jag och två privatpersoner till, i hela Sverige,
som innehar detta tillstånd/kvalitetsbevis vad det gäller uppfödning av Grekisk sköldpadda!!!
Mina föräldradjur är naturligtvis identifierbara och stöldskyddade
genom sk chippmärkning, som utförts av legitimerad veterinär!
(Ja, jag har medvetet dolt vissa siffror i detta djurs
identitet!)
Det händer att vissa djurs skal ser annorlunda ut
(Anomali)
Jag ser inga tecken på att dessa djur skiljer sig på något annat
sätt från
sina kompisar än utseendemässigt, de är snarare lättare att särskilja! ;-)
Djuren kan ofta uppfattas som tuffa och hårda?! Det kan dock vara bra
att veta
att
skalet som skyddar dem endast är ½ mm tjockt... så hantera dem varsamt!
Bada inte sköldpaddan annat än någon gång då och då eller om du
misstänker att den är uttorkad/sjukt!
Badning för ofta påverkar tarmfunktionen/floran negativt.
En sköldpadda bajsar när den behöver det och gör detta bäst i sin bur
utan hjälp av badning.
Bajset skall vara ganska fast och lätt fuktigt.
En sköldpaddas urin innehåller ofta lite vitt
(urinsyra), detta är normalt!
Om
konsistensen på den vita urinsyran är "grusig" så behöver djuret mer
vätska!
I just detta fall kan några ljumna bad, för att ballansera
upp vätskenivån i kroppen, göra nytta!
På sommaren kan den vita urinsyran bli lätt
rosafärgad om djuret äter mycket maskrosor - detta är normalt!
När en skölpadda andas in utvidgas
naturligtvis lungorna... eftersom utrymmet i skalet är begränsat
så kommer därför frambenen att åka ut lite. När djuret sen andas ut så
åker benen in igen...
Detta är alltså förklaringen till att djurets framben rör sig när det ex
vilar under solplatsen!
Om det visslar/piper när djuret andas, men
djuret verkar piggt och frisk i övrigt, så kan det
bero på för torr miljö.
Prova att fukta extra (duscha terrarium och djur
med ljummet vatten) under några
dagar, det brukar hjälpa! (Är djuret slött/hängigt och extra fukt ej hjälper - uppsök veterinär!)
Se till att hundar, katter och fåglar INTE
kan komma åt sköldpaddan!
Om du dvalar djuret är det viktigt att gnagare inte kan komma åt ditt
djur och skada det!
En sköldpadda kan behöva avmaskas - detta bör
dock inte
göras regelbundet.
Viktförlust över tid kan vara ett tecken
på mask.
Därför är det
viktigt att ”föra bok” kontinuerligt på djuret och dess vikt!
Avmaskning sker enkelt genom att paddan
först inte får någon
mat alls på några dagar, så att den säkert är riktigt hungrig.
Mata sen djuret 3 dagar i rad med några tunna gurkskivor med
rätt dos mald Axilur mellan skivorna - som en "Dagobert-macka"!
Texten i denna ruta är skriven av Leg. Vet. Gunnel Anderson,
expert på sjukdomar hos reptiler.
Bristsjukdomar
Svullna ögon är oftast
orsakat av A-vitaminbrist. Denna sjukdom är mycket vanligare hos
vattensköldpaddor som ej äter så mycket grönsaker. På grund av att
ögats immunförsvar vid A-vitaminbrist blir nedsatt, kompliceras
tillståndet ofta av bakteriella infektioner. Om ögonen är så svullna
att sköldpaddan inte kan se så äter den inte.
En mjuk sköld tyder på
brist på kalcium eller vitamin D i fodret. Ge sköldpaddan så mycket
naturligt solljus som möjligt, men se till att den kan dra sig undan
i skuggan. Om sköldpaddan hålls inomhus, använd UV-belysning för att
efterlikna solljuset. Använd kalcium-vitamin D3-tillskott i fodret.
Se även till att komplettera fodret med ett balanserat vitamin- och
mineraltillskott för all framtid.
Missbildad sköld kan bli
följden av felaktig utfodring. De vanligaste orsakerna är brist på
kalk i kosten, överskott av protein i kosten, samt brist på tillgång
till UV-ljus. Ryggskölden kan bli ihopsjunken, skölden kan verka för
liten, rygg- och bukskölden kan verka passa dåligt ihop, de små
sköldarna på ryggskölden kan bli överdrivet kupiga. Kosten måste
justeras, och kalktillskott ges.
Värpnöd kan ibland orsakas
av felaktig balans av mineraler i fodret. Andra orsaker kan vara
brist på bra äggläggningsplats och att honan störs av yttre
faktorer. Sköldpaddshonan kan inte lägga ett/flera ägg utan hjälp.
Symptom kan vara krystande och oro, eller utmattning och trötthet.
Kalcium behövs för att muskulaturen, och i detta fall livmodern, ska
kunna dra ihop sig ordentligt. Om en dräktig hona lider brist på
kalcium i fodret blir resultatet alltså värpnöd. Orsaker kan vara
felaktig utfodring, brist på tillgång till naturligt solsken, eller
annan bakomliggande sjukdom. Problemet är oftast livshotande. Då
värpnöd misstänks måste sköldpaddshonan genast till veterinär. Med
injektioner av kalcium och hormoner kan många gånger äggläggningen
komma igång. Ibland krävs dock kirurgiska åtgärder.
Bakteriella infektioner
Lunginflammation orsakas
av nedkylning och är svårbehandlat i sent skede. Symptom kan vara
slött beteende, upphörd aptit, öppnande-stängande av munnen som en
fisk. Sköldpaddan kan ha rinnande näsa och väsa då den andas.
Isolera den genast från andra djur. Kontakta veterinär.
Svullen nacke, bakom eller
under ögonen på ena eller båda sidorna är vanligen tecken på en böld
i mellanörat. Detta är ofta en följd av vitamin A-brist eller
kronisk luftvägssjukdom. Den infekterade hörselgången måste öppnas
kirurgiskt och varet måste avlägsnas. Dessutom måste sköldpaddan
behandlas med antibiotika.
Blodförgiftning, dvs en
allvarlig infektion som spritt sig i hela djuret, kan orsakas av ett
flertal bakterier. Små infektioner, exempelvis i sår, kan vara
inkörsporten för bakterien. Felaktig utfodring kan ha försvagat
sköldpaddan så att infektionen lätt sprids vidare. I takt med att
vitala organ blir angripna så försvagas sköldpaddan ytterligare, och
andra sjukdomssymptom ses. Det kan till exempel vara kraftig rodnad
i huden, samt spontana småblödningar här och var i hud och
slemhinnor. Denna sjukdom kräver mycket intensiv behandling för att
sköldpaddan ska kunna räddas.
Skalröta innebär fläckar
eller förändringar i skalet, och kan orsakas av direkt yttre trauma,
eller vara en följd av felaktig utfodring, allmän försvagning, och
påföljande infektion med bakterier eller svampar. Ryska
stäppsköldpaddor är känsliga för fuktigt/blött bottenunderlag och
kan reagera mot detta med infektioner i bukskölden. Understödjande
behandling med mat, vatten och värme, samt medicinering lokalt på
förändringarna eller via injektioner. Förändringarna kräver ofta
mycket lång tid för att avläka.
Munröta innebär en
infektion i munnen, som oftast hänger ihop med felaktig utfodring
eller allmän sjukdom. Tidiga symptom kan vara ökad salivering och
rodnad i munslemhinnan. Då sjukdomen fortskrider ansamlas
ostliknande var i munnen, och en dålig lukt från munnen uppstår.
Intensiv behandling med rengöring av munnen, injektioner av
antibiotika och vitaminer, samt tvångsmatning är oftast nödvändigt
för att få bukt med denna allvarliga sjukdom.
Salmonella är ofta en
normal beståndsdel i sköldpaddans tarm, och orsakar sällan sjukdom
hos sköldpaddor. För människor som hanterar sköldpaddan, och framför
allt barn eller personer med nedsatt immunförsvar, kan bakterien
däremot orsaka en allvarlig tarmsjukdom. Om man är noga med sin
hygien efter hantering av sköldpaddan så är dock risken att drabbas
av sjukdom liten.
Parasitsjukdomar
Sköldpaddor kan drabbas av en stor mängd olika tarmparasiter. Detta
gäller dock nästan enbart viltfångade djur, eller djur som vistas
utomhus sommartid.
Inälvsmask är slanka vita
maskar. Exakt typ fastställs via avföringsprov. Kräver ofta
receptbelagd medicin för att åtgärdas. Självklart måste terrariet,
”inredning” och underlag rengöras noga och/eller ersättas för att
förhindra återinfektion. Avmaskning kan göras med det receptfria
medlet Axilur.
Skabb ses ibland, framför
allt om sköldpaddan inte hålls ren. Insektsmedel är giftiga och ska
aldrig användas.
Yttre skador
Skador uppstår oftast efter slagsmål med annan
sköldpadda, eller efter bett av familjens hund. Sårskador kan även
uppstå efter parning. Hanen kan bli mycket aggressiv mot honan, och
kan bita henne rejält.
En skadad sköldpadda måste komma under
behandling av veterinär snarast. Sårrengöring och
antibiotikabehandling är väsentligt. Sköldpaddan måste oftast hållas
ifrån vatten för att inte försena sårläkningen. Skador i sköldarna
kan lagas med någon typ av härdande lim.
Sårpå bukskölden kan
orsakas av infektioner på områden som konstant utsätts för nötning, tex mot cementgolv, eller mot ohygieniskt underlag. Tvätta
bukskölden dagligen, behandla eventuellt med svampmedel, och håll
buren ren.
Uppätet främmande föremål
Sköldpaddor kan äta på en mängd icke avsedda föremål, till exempel
grus, sten eller delar av inredning eller underlag. Det är mycket
sällan som ägaren råkar se när sköldpaddan sväljer föremålet. I
stället kan sköldpaddan så småningom äta allt sämre och bli
avmagrad. Hos veterinär kan då orsaken upptäckas med hjälp av
röntgen. Vissa föremål syns direkt på en vanlig röntgenbild, ex
stenar. Ibland har dock föremålet en mindre täthet, varför en
kontraströntgen måste utföras. Vissa föremål går att få ut den
naturliga vägen med hjälp av lavemang. Ibland krävs dock kirurgi.
Förstoppning kan lösas
genom att låta sköldpaddan blötläggas i ca 30 min per dag i ljummet
grunt vatten. Förvuxen näbb. Sköldpaddans
förhornade mundelar växer hela livet. I fångenskap blir dessa ofta
förvuxna, och måste klippas ner då och då. Ofta är förvuxen näbb ett
tecken på felaktig utfodring eller bakomliggande sjukdom.
Sköldpaddan bör därför undersökas av veterinär, förmodligen behöver
även blodprov tas.
Reproduktionsproblem
(förutom värpnöd). Erektion hos hane förväxlas ofta av en oerfaren
sköldpaddsägare med ett framfallet inre organ. Sköldpaddans penis är
ofta mörkpigmenterad och något spaderformad. Den fälls ut då och då
under parningssäsongen, och ofta i samband med badning.
Penisprolaps: framfallen
penis som ej dras in igen, ses ibland av okänd orsak. Organets
slemhinna blir torr och lätt utsatt för yttre skador. Om framfallet
upptäcks tidigt kan penis ibland masseras in igen. Ofta krävs dock
amputation av organet.
Lite nördig är man allt?! Det är dock kul med uppmärksamhet i såväl
lokalpress som Hemmets Journal om denna min, lite udda, hobby!
I samband med lokaltidningen Blekinge Läns Tidning/Karlshamns Allehandas
reportage
2013 10 08 tog fotograf Lena Ehring dessa bilder som jag fått tillstånd att dela
med mig av.
Mitt nyinköpta boende 2011...
... 2012...
2013!
2014
2016
På besök hos Otto Høj Madsen - sommar 2015!
Läs mer om Ottos kunskaper om dessa fascinerande djur
på
www.marginata.dk
Så har även SYDÖSTRAN uppmärksammat min, lite
annorlunda, hobby! :-)
Tusen tack Matilda Ohlsson & Gunnel Persson för
bra reportage och fina
bilder!
SYDÖSTRAN gjorde även ett WebbTV-reportage!
Klicka på bilden ovan för att se det hos SYDÖSTRAN - eller
kika nedan!
I samband med lokaltidningen Sydöstrans
reportage 2015 11 05 tog fotograf
Gunnel Persson dessa bilder som jag fått tillstånd att dela
med mig av.
Ett gäng svenska sköldpaddsnördar på exkursion runt Monemvasi i södra Grekland - Maj 2016!
Fr.v: Jonas Lundqvist, Helen von Holten, Markus Franzen, Minna Sokura, Henrik Jeansson, Fredrik Norrman och TrumPeter
Äldre Svart landsköldpadda (Testudo marginata) i naturligt habitat utanför Monemvasi i södra Grekland - Maj 2016.
Huvudstaden Aten, och Akropolis, besöktes givetvis också!
Ironiskt nog så var det i Aten, vid Akropolis, som vi fann flest sköldpaddor!
Bilden visar två, lite yngre, djur av Svart landsköldpadda (Testudo marginata).
TrumPeter, Helen von Holten och Fredrik Norrman i habitat runt Akropolis - Aten, Grekland - Maj 2016!
Jodå, Helen håller en liten Testudo marginata i händerna! :-)
Jag och Helen von Holten besökte, sommar 2016, Otto Høj Madsen och hans fantastiska anläggning i danska Næstved!
Fr.v: TrumPeter, Otto, Helen och Hellefie
På tur i Ottos fantastiska trädgård!
På väg hem till Sverige chansade vi och körde inom Jan Lehmann som också han har en fantastisk sköldpaddsanläggning!
Länkar till Ottos och Jans mycket informativa hemsidor finner Ni nedan, under rubriken "Läs mer"!
Tortoise Time-lapse
Här syns tydligt hur dessa djur beter sig under en dag
och även fördelen med att ha mer än ett djur!
Filmat av en god vän till mig - tack för att jag får använda filmen! :-)
Otto Høj Madsens
www.marginata.dk – helt outstanding!
Förvisso på danska... men det lär man sig snart att
förstå?!
Helen von Holtens
www.landskoldpadda.se – fin och informativ sida!
Helen har gett ut boken ”Grekisk Landsköldpadda
– Skötselguide”
(ISBN: 978-91-637-4426-6) som jag varmt rekommenderar!
P-A Barkskogs sida är mycket bra:
www.landskoldpaddor.se
Här finner du
även en webshop med artiklar för just dessa djur!
Ett mycket bra
forum som just P-A driver:
www.skoldpaddsforum.se
På detta forum kan du läsa om/ställa frågor om
allt mellan himmel och jord!
Jan Lehmanns
www.landskildpadde.dk - inspirerande &
informativ
Även denna sida är på danska... börjar man
förstå vid det här laget?!
Hans Nielsens
www.landskildpadden.dk - inspirerande &
informativ
Ytterligare en dansk sida... det förstår man
nog nu?!
Terrariedjur.se är en community som riktar sig mot
folk med intresse för reptiler och andra djur i terrarium.
Här läggs stor fokus på att samla korrekt fakta om hur du sköter dina djur!
Därför finns där en stor sektion med skötselråd över diverse terrariedjur.
Skötselråden om Grekisk sköldpadda på Terrariedjur.se kommer
i huvudsak från denna sida! :-)
På Facebook finns också olika grupper om
dessa fascinerande djur:
Har du just denna art (eller planerar att skaffa) så är du varmt välkommen att gå med i denna slutna grupp på Facebook?!
Här hittar du det du behöver till dina djur!
Belysning, kosttillskott, torrfoder mm mm
Hör med ditt bibliotek om de har några
böcker om sköldpaddor?!
En bok som brukar finnas är förvisso på
danska, men det är en bra början:
”Landskildpadder” av Manfred Rogner, utgiven av Atelier,
ISBN. 978-87-7857-549-4
Böcker i ämnet:
Griechische Landschildkröten
Uwe Dost
Tortoise
Simon J. Girling
Tortoises - A Beginner’s guide to Tortoise
Care
Andrew & Nadine Highfield
Keeping a Pet Tortoise
Andrew & Nadine Highfield
Grekisk Landsköldpadda – skötselguide
Helen von Holten
Mediterranean Tortoises
Lance Jepson
Aufsucht euoropäischer Landschildkröten –
Babys
Horst Köhler
Griechische Landschildkröten
Manfred Rogner
Landskildpadder (Dansk utgåva)
Manfred Rogner
Fester Panzer – Weiches Herz
Thorsten Geier
Landschildkröten
Heidi Rogner
Schildkrötenkrankheiten
Lutz Sassenburg
Vermehrung von Landschildkröten
Thomas & Sabine Vinke
Europäische Lanschildkröten - Naturnahe
Aufsucht
Wolfgang Wegehaupt
Europäische Schildkröten - Lebensraum und Lebensweise
Wolfgang Wegehaupt
Futterpflanzen
Wolfgang Wegehaupt
Naturalistic Keeping and Breeding of
Hermann’s Tortoises
Wolfgang Wegehaupt
Landschildkröten
Hartmut Wilke
My Turtle
Hartmut Wilke
Griechische Landschildkröten
Rainer Zirngibl
Avslutningsvis...
... dessa tips och råd är vad jag kommit fram till
under de år jag hållit på med dessa fascinerande djur!
En del har jag läst mig till, annat har jag blivit
upplyst om eller upptäckt själv!
Jag säger inte att detta är det enda rätta sättet... så här
gör jag - det funkar bevisligen för mina djur och mig!
(Tycker du att ditt djur beter sig konstigt, annorlunda eller verkar sjukt så
skall ALLTID en veterinär uppsökas!)